Sommarläsning: Tio kosmiskt klandervärda moderater vi minns!

Skattesmitare, rasistiska utspel, krigshets, historierevidering, korruption, sexköp, kvacksalveri och ett allmänt förakt mot arbetare och sjuka. Vi listar tio moderata politiker som gjort bort sig helt.

2020 är det svårt att peka på valfri moderat, från kommunnivå ända in i riksdagen, utan att hitta något inslag av klandervärt beteende. Vi på Folknyheter har valt ut tio stycken moderater, från förr och nu, och det vi hittade bekräftade våra misstankar: moderater är klandervärda.

Maskeradmoderaten som tyckte att Kim Wall-mordet var skojigt – Pontus Bååth

Torsdagen den 10 augusti 2017 klev journalisten Kim Wall in i dansken Peder Madsens hemmabyggda ubåt. Under ubåtsresan slog Madsen ihjäl Wall och styckade hennes kropp. Det extremt brutala mordet och den kvinnohatande sadisten Peder Madsens likgiltighet efter dådet kom att rejält skaka om både den danska och svenska befolkningen. Vad var Moderaternas ordförande i Torslanda, Pontus Bååths, reaktion på detta fasansfulla illdåd?

Givetvis att kvinnomördaren Madsen var perfekt för en ”rolig” maskeradkostym! Ett par månader efter mordet visade Bååth upp bilder på sociala medier där han (glad i hågen) visade upp sig utklädd till en blodindränkt Madsen.

Bild: Instagram/Philippa Davin

När bilderna läckte till media (moderat)blånekade Bååth på bästa moderatvis först till anklagelserna. Men skadan var redan skedd. Det kom att visa sig att normalt folk inte tyckte att kvinnomord är lika lustigt som den moderata ordföranden tyckte. Maskeradmoderaten som hade haft siktet inställt på riksdagen 2018 fick istället avgå. Surt, sa räven.

Den unga plagiatmoderaten – Anton Abele

Som vi alla vet är Moderaterna inte ett parti som är särskilt glada i idén att använda skattepengar till att bygga ett bättre samhälle. Men när de drar lans för att bränna skattepengar så är det nästan alltid i regel för en väldigt specifik sak: Våldsmonopolet.

Därför stack överklassynglingen Anton Abele ut hakan rejält bland den mörkblåa borgerligheten på Östermalm när han i unga år gjorde sig ett namn genom att ta ”avstånd” från våld.

Politikerkarriären för Abele var igång och nu skulle han till toppen. Karriären var igång och 2010 blev han den yngsta riksdagsmannen i svensk historia, med sina 18 år. Parallellt som riksdagsman körde han hårt som föreläsare och i slutet av 2012 höll Abele ett av sina många tal i Paris. Det är här det började knaka i fogarna för den unge moderaten.

I januari 2013 avslöjades det att Abeles tal var rakt av ett plagiat från en något kändare talare: Barack Obama. Abele gjorde sitt bästa för att begränsa spridningen av filmklippen där det blev uppenbart att han ord för ord helt kopierat ett tal som Obama höll 2008. Skadan var dock redan skedd och efter valet 2014 var riksdagskarriären över för vår plagiatmoderat.

Den skånska konstälskande legionären Lars Ahlkvist

Moderaterna har sedan start varit ett parti som gjort sitt yttersta att profilera sig väldigt starkt i en särskild fråga. Vilken är frågan är det varit återkommande hos partiets valkampanjer? Sjukvården? Nej. Äldreomsorgen? Nej. Fredsfrågor? Nej. Välfärdssamhället? Nej. Klimathotet? Nej.

Såklart pratar vi om det mest akuta av samhällsproblem: att vi betalar skatt. Enligt dessa borgare är skatt något riktigt obehagligt. Dessutom vill de andra partier av ren illvilja bränna dina skattepengar på onödigheter som fungerande sjukvård och skola.

Lösningen är att skatterna för de rikaste ska sänkas rejält och sedan ska moderater förvalta statskassan ansvarsfullt. En moderat som tolkar ansvarsfullt spenderande av skattemedlen på ett, minst sagt, märkligt sätt är Hörbys före detta kommunalråd Lars Ahlkvist.

När kommunhuset i Hörby skulle upprustas 2012 var det dags att köpa in lite konst. Ahlkvist struntade i reglerna om offentlig upphandling och brände istället 600 000: – av skattebetalarnas pengar på en tavla till stadshuset. Motivet var givetvis kommunalrådet i hög person, utklädd till en romersk legionär. Förutom detta valde det moderata kommunalrådet att rösta på Miljöpartiet i kommunvalet. Frågor på det?

Bild: Skånska Dagbladet/Faksimil

Supa och Slåss-Moderaten Per Bill

De flesta av oss svenskar gillar att under helgen kanske ta ett glas vin till maten eller en öl till bastun. En person som istället gillar att supa sig redlös, trycka ner sin bäbis i en barnvagn, springa runt med den som en vettvilling på stan, slå en kvinna i ansiktet och sedan boxas med säkerhetsvakter, det är den moderata riksdagsmannen Per Bill.

Som vi vet är Moderaterna ett parti som gärna profilerar sig som det partiet som står för lag och rättvisa. Land ska med lag byggas och det gör man genom att ta i med hårdhandskarna mot bovarna. Höj alla straff, utöka polisstaten och säkerhetskameror i varje gatuhörn.

Hård mot dem hårda på bästa Fantomenvis så ordnar sig ALLT. Därför blir det extra klandervärt när Bill (dessutom partiets dåvarande alkoholpolitiske talesman) begav sig ut på bärsärkagång 2012. Efter incidenten försvarade sig Bill med att han varit på vinprovning. Ja, men då så. När detta förväntas fungera som ursäkt kan vi bara anta att härjande av detta slag anses vara kutym bland Stockholmsmoderaterna?

Här brottas Per Bill ner.

Den modiga moderaten som att stod upp för Apartheid – Ulf Adelsohn

Under tidigt 2000-tal jobbade Moderaterna hårt med att profilera sig som ett parti som värnade om arbetare och ”jobben”. Moderaternas sympatiska välvilja riktad mot att människor ska ha arbete var dock inte en ny tradition för partiet.

Den gamle partiledaren Ulf Adelsohn är ett exempel. I mitten av 1980-talet när det fanns en stor opinion för bojkott av den rasistiska apartheidregimen tog Adelsohn strid för ”jobben”. Partiledare vände sig mot en bojkott mot den rasistiska regimen och försvarade svenska företag som var aktiva i Sydafrika med motiveringen: ”Om vi bojkottar deras varor blir ju de stackars negrerna i Sydafrika utan jobb”.

När allmänheten regerade på det rasistiska uttalandet vägrade Adelsohn att backa en millimeter från sin ståndpunkt och kommenterade i en TT-intervju: ”Nej, jag ångrar ingenting. En neger är en neger och en svensk är en svensk”. Adelsohn var inte ensam i sin sympatiska välvilja om arbete.

Bild: Faksimil

Den 4 september 1985 försvarade Carl Bildt Adelsohn med kommentaren: ”Nja, det är ju helt riktigt som Adelsohn sagt, man kan ju också säga att en svensk är en svensk och en jude är en jude”. Moderaterna som leddes av Adhelsson blev det enda partiet i Sverige som aldrig deltog i ett fördömande av apartheidregimen i Sydafrika. Partiet vägrade erkänna ANC som en legitim politisk rörelse, ansåg att den fängslade Nelson Mandela var en ickefråga och solidaritetsarbete till stöd för ANC var att likställa med stöd till terrorister.

Rassegregation, brutalt polisvåld, Sharpevillemassakern, brott mot de mänskliga rättigheterna och det vita Sydafrikanska Nationalistpartiet ansåg däremot Moderaterna att man inte skulle fördöma. Men framförallt värnade Adelsohn om: Jobben. Glöm inte jobben.

Den kvacksalvande Halmstadmoderaten – Michael Zand.

När det kommer till klandervärda moderater så sticker Halmstadmoderaten Michael Zand definitivt ut. Följetongen med Zand tog fart på allvar när han 2007 lämnade Moderaterna för Sverigedemokraterna.

Två år senare var han tillbaka och sa sig återigen representera Moderaterna. Sedan dess har kontroverserna avlöst varandra. Zand är inte bara politiker utan är också (på bästa moderatvis) en flitig entreprenör som bland annat äger skandalbolaget Zandcell. Företaget har åkt på en rad anmärkningar från skatteverket för fiffel och båg genom åren och nu under Coronapandemin var det dags för en ny form av klavertramp.

Genom sitt företag passade Zand nämligen på att göra sig en hacka genom att sälja två olika ”självtester för corona”. Läkemedelsverket satte givetvis stopp för kvacksalveriet och belade självtesterna för coronaviruset med marknadsförbud. Efteråt gick Zand ut med konspirationsteorin att beslutet var ”politiskt motiverat” mot honom och att Läkemedelsverket därför ingår i en komplott riktad mot den kvacksalvande moderaten. Rimligt? Nej. Klandervärt? Ja.

Bild: Stage32

Den högerextrema moderaten som fick vara riksdagsman – Birger Hagård

När det kommer till Moderaterna kan det vara svårt att utskilja när färgen går från mörkblå till brun. Partiet har sedan 1930-talet haft återkommande medlemmar som gärna doppar sina tår i sörjan av antisemitism, rasism och allmän högerextremism.

Ett väldigt bra exempel på detta är den föreningsmänniskan och moderaten Birger Hagård. Gör vi ett valfritt nedslag i någon av alla de märkliga högerextrema frontorganisationer som fanns i efterkrigstidens Sverige kommer vi förr eller stenare stöta in i föreningsmänniskan Hagård.

Denna riksdagsman var bland annat redan som ungmoderat 1967 med i grundandet av det internationella extremhögerförbundet World Anti-Communist League. Här kunde Birger tillsammans med nazistiska krigsförbrytare, latinamerikanska dödspatruller och representanter för diverse asiatiska militärdiktaturer ta strid mot allt vänster om extremhögern. Birger var fortsatt aktiv i förbundet långt in på 1980-talet och var till och med ordförande för den svenska sektionen.

Hagård var även en flitig skribent som ofta bidrog med texter till tidskriften Operation Sverige. En tidning som, i månt och mycket, fungerade som ett forum för delar av den svenska extremhögern under 1970-talet. Han var dessutom engagerad i Demokratisk Allians (frontorganisation bildad av högerextremister som stödde diktaturen i Sydvietnam) och Baltiska Kommittéen (förening för baltiska krigsförbrytare och nazister som fått fristad i Sverige).

Var detta engagemang i extremhögern ett problem för Moderaterna? Inte ett större problem än att Birger fick en toppkarriär i partiet som tog han hela vägen till riksdagen perioden 1982–1998.

Högerextrema ”Operation Sverige” 1970

Den cyklande bankrånaren från Malmö – Rolf Nilenhed

Som redan fastställt är Moderaterna ett parti som gärna framställer sig som partiet för lag, rättvisa och trygghet. Det tyckte även Malmömoderaten Rolf Nilenhed. Vår gode Nilenhed stack gärna ut sin haka i debatten och hade starka åsikter när det kom till brottslighet.

När några ungdomar ockuperade ett hus gick han så långt att han kritisera polisens ”skyddande av brottslingar” när man tillät ungdomarna att bo kvar i en rivningskåk vid Värnhemstorget.

Därför blir det extra klandervärt när denna man av lag och ordning kliver in på Handelsbanken på Lundavägen klockan 14.15 den 31 januari 1991 med draget vapen. Den maskerade och pistolbeväpnade Malmömoderaten lyckades få med sig 7 000 kronor vid rånet och skränade av någon anledning ”Saddam, Saddam!” innan han tog till flykten med hjälp av en cykel.

När vår bankrånande moderat blev tagen av polis bara minuter efter rånet, försökte han skylla rånet på sin fru. Men den gubben gick inte och Rolf Nilenhed, Moderaten som ville se skurkar bakom lås och bom, kom själv att spendera två år bakom galler. Efter sin fängelsevistelse fortsatte Nilenhed på brottets bana och kom senare också att spendera 1,5 år på kåken för inblandning i ett stort värdetransportrån i Eskilstuna 1993.

Bild: BilderISyd

Bidragstagaren som ansåg att undersköterskor var parasiter – Gunnar Axén

Gunnar Axén är i mångt och mycket en stereotyp på en klassiska borgare. Han är riskkapitalist, entreprenör, ordförande för finansbolaget Allra och han vill att folk ska göra rätt för sig. Efter att en undersköterska (ett av Sveriges mest påfrestande yrken) uttalat sig i Expressen om Värnskatten borde gå till basala behov i välfärden, blev uppenbart för mycket för miljonären Gunnar Axén.

Moderaten som såg rött gick till angrepp på kvinnan som han beskrev som en ”egoistisk parasit”. Axén gjorde tydligt att ingen har ”rätt att sko sig” på andras arbete och fastslog att ”Världen är dessvärre full av människor som anser sig ha rätt att leva på andra människors arbete”.

Den gode Axén har däremot inga problem med att kasta sten i glashus. Axén satt i riksdagen 1998-2014 (en av hans stora hjärtefrågor var att stå upp för utbrytarrepubliken Taiwan) och sedan han lämnade riksdagen har miljonären själv levt på skattepengar från riksdagens inkomstgaranti. Axéns bidragsförsörjning ger honom 54 540: – kronor i månaden, mer än dubbelt som en genomsnittlig undersköterska tjänar.

Att leva på skattebetalarnas pengar verkar som tur va inte räknas till att ”sko sig för andras arbete” för den här moderaten.

Bild: Proletären

Torskmoderaten med fingrarna i honungsburken – Sven Otto Littorin

Då har vi kommit fram till vår sista klandervärda moderat för den här gången. I riksdagsvalet lyckades Moderaterna, tack vare den gemensamma borgliga satsningen Alliansen, återigen gripa makten i Sverige. Nu var det slut på sosseriet en gång för alla och Regeringen Reinfeldt skulle räta upp den kantrade skutan som var Sverige. Reinfeldt satte fick nu sätta ihop sitt drömlag av toppmoderater och där ingick givetvis hans parhäst Sven Otto Littorin.

Karln var en av Reinfelds närmaste lakejer men i början av 2010 började det knaka i de moderatafogarna. Littorin lämnade sin post som arbetsmarknadsminister efter han hållit i en uppmärksammad presskonferens under almedalsveckan. Anledningen ska ha varit personliga skäl, Littorin hade i flera år legat i en infekterad vårdnadskonflikt bestående av flertalet med stämningar och motstämningar, grova anklagelser och mångmiljonkrav.

I härvan hade Littorin bland annat dragit in en dömd ekobrottsling. Vårdnadstvisten var en riktigt soppa men kanske fanns det andra anledningar till Littorins avhopp? Bara ett par dagar senare avslöjade Aftonbladet att det förmodligen fanns andra skäl till avgången.

Arbetsmarknadsminister Littorin skulle år 2006 nämligen ha köpt sex av en kvinna i prostitution. Littorin nekade till anklagelserna men det blev snabbt tydligt att den före detta ministern fastnat med fingrarna i honungsburken. Kvinnan kunde styrka sina påståenden genom att visa på både på den telefon- och mejlkontakt som hon haft med torsken.

Bild: Wikimedia Commons

Två år senare uppmärksammades det att torskmoderaten Littorin valts in i styrelsen för prospekteringsbolaget Wiking Mineral. Ett gruvbolag som ägs av den tysk-svenska extremhögerorganisatören Patrik Brinkmann. Där stannade han i ett år och har sedan börjat skriva krönikor åt Timbro.

Slutet gott, allting gott. Så länge det finns moderater, kommer det fortsätta finnas skandaler.

maria@folknyheter.se'

Maria Stålnacke

maria@folknyheter.se

Copy link
Powered by Social Snap