Bild: Wikimedia Commons

Ny forskning: Skattesänkningar för de rikaste har ingen effekt på ekonomisk tillväxt

Stora reformer som minskar skatter för de rikaste leder till högre inkomstskillnader men har samtidigt ingen signifikant effekt på varken ekonomisk tillväxt eller arbetslöshet, enligt ny forskning från LSE och King’s College London.

Forskare vid London School of Economics och King’s College London säger nu att regeringar som försöker återställa de offentliga finanserna efter COVID-19-krisen inte borde vara oroliga för ekonomiska konsekvenser av högre skatter för de rikaste.

Forskningsrapporten, som publicerats av LSEs ”International Inequalities Institute”, använder data från 18 OECD-länder, inklusive Storbritannien och USA, under de senaste fem decennierna. The Economic Consequences of Major Tax Cuts for the Rich, av David Hope och Julian Limberg, visar att de senaste 50 åren varit en period av konstant fallande skatter för de rikaste i de avancerade ekonomierna. Stora skattesänkningar spreds över hela världen och under hela observationsperioden och samlades särskilt i slutet av 1980-talet.

Rapporten slår fast att: ”Våra resultat visar att … stora skattesänkningar för de rikaste ökar den rikaste 1% andel av den nationella inkomsten före skatt de år som följer efter reformen. Effekten är stor; i genomsnitt leder varje större reform till en ökning av den rikaste 1% andel av den nationella inkomsten före skatt med 0,8 procentenheter. Resultaten visar också att den ekonomiska utvecklingen, mätt med real BNP per capita och arbetslöshet, inte påverkas signifikant av stora skattesänkningar för de rikade. De uppskattade effekterna för dessa variabler var statistiskt sett oskiljbara från noll. ”

”Stora konsekvenser för debatten om att beskatta de riskaste”

De fortsätter: ”Våra resultat om effekterna av tillväxt och arbetslöshet erbjuder bevis mot traditionella teorier om utbudsekonomi som antyder att lägre skatter för de rika kommer att framkalla svar på arbetskraftsutbudet från personer med hög inkomst (mer arbetstid, mer ansträngning etc.) vilket sedan antas öka den ekonomiska aktivitet. Resultaten är i själva verket mer i linje med ny empirisk forskning som visar att sänkningar av inkomstskatt och oförutsagda extra intäkter inte leder till att individer väsentligt förändrar den mängd de arbetar. ”

Författarna hoppas nu på att forskningen får konsekvenser för nuvarande debatter kring de ekonomiska konsekvenserna av att beskatta de rikaste. I rapporten förklarar de att rapporten ger kausala bevis på att ”skattesänkningar för de rikaste ökar denna grupps intäktsandel, men har liten effekt på ekonomisk tillväxt”.

Dr Hope, som är gästmedlem vid LSE: s International Inequalities Institute och lektor i politisk ekonomi vid King’s College i London, sade: ”Vår forskning visar att det ekonomiska fallet för att hålla skatter på de rika lågt är svagt. Stora skattesänkningar för de rika sedan 1980-talet har ökat inkomstskillnaden, med alla problem som medför, utan att kompensera för vinster i ekonomisk utveckling. ”

Reparera de offentliga finanserna efter COVID-19

Dr Limberg, som är lektor i offentlig politik vid King’s College i London, sade: ”Våra resultat kan vara välkomna nyheter för regeringar när de försöker reparera de offentliga finanserna efter COVID-19-krisen, eftersom de antyder att de inte bör vara orimligt bekymrade över ekonomiska konsekvenser av högre skatter på de rika. ”

De länder som studerats i uppsatsen är Australien, Österrike, Belgien, Kanada, Tyskland, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Japan, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Sverige, Schweiz, Storbritannien och USA.

peter@folknyheter.se'

Peter Hang

peter@folknyheter.se

Copy link
Powered by Social Snap